Rasken (Reg namn Mattis) Foto: Mathias Grate ©

Foto: Mathias Grate ©

MIN ÄLSKADE RASKEN

910329—020207

Min älskade Farbror Gul kom in i mitt liv 1996. Han var då en spillra av en hund efter att ha haft massor av olika hem, missbruk i familjen, stulen och försvunnen i 6 månader – återfunnen bland uteliggare, fylld av stafylokocker, kraftig öroninflammation samt hade tappat all tilltro till människor och andra hundar.
Efter 1 år av hårt arbete med mycket arbete med självförtroendet och tilliten till mig började det lossna. När du verkligen tittade in i mina ögon med tillit för första gången fälldes stora tårar av tacksamhet och lycka…

Gudarna ska veta att du inte var en lätt hund – många grå hår fick man väl på vägen men skrattrynkorna blev fler!! Du var en mycket stark personlighet – ingen hund kommer förmodligen få mig att brista ut i gapskratt så många gånger som jag fick göra tillsammans med dig. Och det såg ut som du skrattade också….

Du hade dock en dålig armbåge som började göra sig påmind vid 9 års ålder. Till slut haltade du ständigt. Du fick Metacam som hjälpte dig mycket och du behöll glimten i ögat och var glad. Jag fick ju naturligtvis inte överanstränga dig och jag fick tänka på trappor, hoppa ur bilar o.dyl.
Men, till slut, tittade du på mig med en blick som sa allt – Du ville inte vara med längre.

Det värsta samtal jag någonsin gjort ringdes. Veterinären bokades för hembesök eftersom du verkligen inte tyckte om att gå till kliniken. På förmiddagen den 7/2-02 kom då veterinären hem till oss och du fick somna in på din egen plats i lugn och ro.

När jag sitter och skriver detta – över 2 år efter hans bortgång – rinner tårarna i strida strålar. Sorgen går aldrig över men man lär sig leva med den.

Röj med de läckra tikarna där uppe, ät hur mycket du vill, hoppa i vilken lerpöl du vill, lägg dig och sov på en solig gräsmatta precis när du vill samt lek mullvad i snön när du vill. Många favoritaktiviteter hade du i ditt liv – lev ut dem och må bra!!!

JAG ÄLSKAR DIG FÖR EVIGT MIN KÄRA HUND